ångesten över att skriva en önskelista är ju äcklig. Mamma vill veta, brorsan vill veta, farmor vill veta, jenny vill veta, min pojkvän vill veta... Men vad har man som 24-åring "rätt" att önska sig egentligen? I dagsläget kan man ju inte vräka på som man gjorde när man var 5 och önskade sig halva världen. Det värsta är ju dock att man köper det man vill ha och går sällan och väntar på att få det i present. Och att önska sig presentkort kan ju vara världens tråkigaste. Jag vill riva papper som att jag fortfarande var 5. Min önskelista i år blev rätt tafatt och väldigt, väldigt vuxen. För att liva upp det hela så slängde jag in ett dåligt skämt om att jag önskar mig ett presentkort på systemet så att mamma kan sätta kvällsteét i halsen.  Jag önskade mig i alla fall handdukar, löpare till mina bord (!!) och en blender typ. Släng in lite grytlappar och en stekpanna så har ni ungefär hela min önskelista..

 

Ångest.

 

Dags att sätta tänderna i ännu ett avsnitt av Grey's anatomy. Jag är inne på säsong 4 och jag är så j-vla insatt. Jag som tyckte att det var världens tråkigaste tv-program förut.. shame on me. God natt!